Nästa år, närmare bestämt den 29 juni till den 3 juli arrangerar vårt bibliotek, 5th International Evidence Based Library & Information Practice Conference. För att marknadsföra den har några kollegor gjort en finfin film.
Vår kollega Lotta H (som håller i alla trådar inför konferensen) var nyligen på EAHIL i Helsingfors och berättade hur vi jobbat med EBLIP på KIB, om detta har Lars Iselid bloggat
Morgon - sista dagen före semestern. Maken har cyklat till jobbet tidigt och jag äter frukost. Maken ringer och undrar om jag har möjlighet att åka förbi någon biblioteksfilial och återlämna en bok han har hemma och glömt ta med sig. Visst, inga problem, jag tar en liten omväg till jobbet, kan vara trevligt med omväxling.
Anländer till filialen 8.40. Stängt såklart men jag har sån tur så dörren öppnas ändå av en kvinna som tar emot något som en annan kvinna ska lämna in. Då utspelar sig följande konversation:
Jag (J): "Hej, kan jag få lämna en bok trots att ni inte öppnat"?
Kvinnan I Dörren (KID): "Nej, vi öppnar nio, du får komma tillbaka då".
J: "Men har ni ingen återlämningslåda"?
KID: "Nej, det har vi inte". Stänger dörren.
Jag står kvar och tittar förvirrat på skylten med öppettiderna och funderar på om jag möjligen kan hinna dit efter jobbet - boken måste ju lämnas idag, innan vi åker på semester.
KID dyker upp igen och öppnar dörren: "Förresten, har du många böcker"?
J: "Nej, det är bara en bok".
KID: "Ja, ge mig den då. Men i fortsättningen får du lämna när du lånar, det finns knappt några bibliotek som har återlämningslådor längre, folk slänger ju in allt möjligt". Dörren stängs.
Detta gör att man börjar undra över några olika saker. Till exempel - kan detta vara sant? På mitt bibliotek har vi aldrig övervägt att ta bort lådan - men det kan ju hända att vi är mindre drabbade än andra av att "folk slänger in allt möjligt". Det är ju i så fall en rejäl försämring av servicen som pågår i det tysta. Eller har frågan kanske debatterats i folkbibliotekskretsar utan att jag känner till det?
Sen undrar man förstås i sitt stilla sinne vad det är folk slänger in... kanske man kan ordna en utställning av detta? Eller är det farliga saker kanske - att lådorna bör vara brandsäkra har jag hört så man kan förmoda att det slängs in brinnande föremål. Har man en brandsäker låda så borde det enda som riskeras vara att några återlämnade böcker brinner upp. Hur ofta händer det? Ofta nog för att motivera en rejäl serviceförsämring? Någon som har utrett detta? Ja, och sen undrar man förstås över servicekänslan hos KID som stängde dörren - men hon ångrade sig ju sen så en viss servicekänsla hade hon nog ändå, innerst inne!
Library 2.0 Ripples
Originally uploaded by davidking.
I presentationen jag just hyllade har Farkas med en graf gjord av David Lee King som jag tycker är intressant:
Här är en kort förklaring av grafen:
1. Traditionellt bibliotek: allt startar här.
2. Utveckla det traditionella biblioteket: Det är här det traditionella biblioteket inser att sökmotorer, online databaser, ochreferenshjälp via e-post tillför något till den traditionella servicen De har inte ännu insett att dessa verktyg kan stå för sig själva snarare än bara vara komplement till den traditionella servicen.
3. Förändra och scanna av horisonten: Biblioteket inser att 2000-talets tjänster kan stå av sig själva. De börjar läsa om och ha koll på trender, inser att för att möta nuvarande och speciellt framtida efterfrågan, behöver de ändra sig/ växa. Biblioteket är berett att experimentera med nya verktyg.
4. Pilotprojekt: Biblioteket börjar experimentera med nya verktyg. De utbildar sig genom 10 saker på 20 veckor (hos oss!), de startar bloggar. Personalen tillåts "leka" med nya verktyg,, startar digitala konversationer, experimenterar med video eller podcasting.
5. Kunddeltagande: biblioteket börjar utveckla sin webbplats till en digital "filial" som erbjuder/uppmanar deltagande snarare än bara ge information till kunderna. Konversationer sker via den digitala filialen i många olika former. Biblioteket inser att radikal förändring = tillväxt.
6.Kundengagemang är målet. Biblioteket litar på sina kunder tillräckligt för att möjliggöra kundens deltagande. Den digitala "filialen" av biblioteket är erkänd som en verklig "filial"
Jag tror nog att vårat bibliotek ligger och skvalpar i fyran, vilket inte är fy skam ändå
Mer om grafen finns hos http://www.davidleeking.com/2007/08/24/library-20-ripples-another-go-at-the-graph/
Förövrigt älskar jag den där översättningsboten som nu mera finns i gtalken. Testa den, den är snabb och jag har blivit helt beroende
Meredith Farkas har en otroligt inspirerade presentation sprängdfylld med bra exempel på hur ett framtida akademiskt bibliotek kan jobba...eller när jag tittar igenom presentationen borde jobba redan nu. jag fastnade speciellt för en av de första bilderna.
Se bilden i lite större format
Förmodligen för att vi har suttit och försökt fila på någonslags vision för framför allt vårat webbarbete och bilden ovan tycker jag fångar in en del av det jag åtminstone har som vision.
Bild nummer två i ppt
Meredith Farkas presentation är lång och diger men väl värd att ta sig igenom och framförallt få bra ideér om hur vi ska jobba...kanske redan till hösten
För några dar sen så fick jag en utmaning av Malin. Instämmer med henne i att det är svårt att svara utan att det känns lite väl personligt men OK, jag kastar mig in i detta:
Vad jag lyckats med: jag har faktiskt lyckats få i stort sett det liv jag ville ha - dvs helt annorlunda än det jag föddes till. Inte bättre kanske men annorlunda, och det är jag väldigt glad för, det känns som om jag hittat rätt i tillvaron.
Vad jag misslyckats med: tja, här finns det ju en del att välja på. Kanske att bli en vanemotionär, det har jag kämpat med en herrans massa år men det vill sig bara inte, jag kan bara inte tycka att det är kul.
Vad jag låtsas: ährm, ja detta är ju en samvetsfråga. Jag menar, om jag vill fortsätta att hålla skenet uppe så kan jag ju inte berätta det här! Ibland känns det som om jag låtsas hela tiden, fast jag har förstått att den där känslan av att "snart kommer de på mig" är väldigt vanlig. Jag kan medge att jag låtsas att jag gillar teater fast det gör jag nog egentligen inte, har suttit och skruvat på mig otaliga gånger. Fast en och annan bra pjäs har jag ju sett i mina dar, men det var längesen.
Nu börjar jag bli lite trött på amerikanska biblioteksföreningar som envisas med att tillgängliggöra intressant material "for members only". Det känns som en något inskränkt attityd att tro att alla bibliotekarier i världen som vill ta del av deras material kan vara medlemmar i biblioteksföreningar i USA - för oftast finns det ju även sådana på hemmaplan och det finns ju gränser för vad en bibliotekaries budget räcker till. Det som fick droppen att rinna över idag var MLA Plenary Session on web 2.0 tools som jag tänkte titta på filmen från. Icke - det kan jag göra efter den 30 juni. Samma sak hände när jag skulle ta tag i Malins intressanta inlägg från häromsistens. I det fallet var det ARL som bråkade med mig och där hittar jag inte ens någon "embargoperiod". Nu har jag fjärrlånat artikeln och den var bra och läsvärd. Jag tror att alla skulle tjäna på lite 2.0-anda här - det man ger kommer ofta tillbaka, kom ihåg det!
För nästan en månad sedan blev jag utmanad av Bibliobuster att svara på tre frågor...det är inte så att jag tänkt otroligt mycket på dessa frågor och nu kommer ge väldigt genomtänkta svar. Snarare så att jag nog förträngt dem lite. Nåväl, nu tar jag samma och gör ett försök
Vad jag lyckats med: Jag har lyckats med att ha ett jobb där jag får göra precis det jag tycker är roligt nästan varje dag. (ibland dimper det fortfarande arbetsuppgifter som jag inte slår kullerbyttor över men de hör egentligen till undantagen). Det innebär att jag mer eller mindre dagligen för sysselsätta mig med saker som jag ändå gör på fritiden, det är lyx. Sen har jag lyckats få tre söner som åtminstone än så länge varken knarkar, super eller slåss.
Vad jag misslyckats med: Jag misslyckades nästan med att svara på denna utmaning...men bara nästan. Annars har jag misslyckats med något så banalt som att sluta röka. Men jag ser inte det som ett misslyckande än egentligen då jag har massor av år på mig att lyckas med detta
Vad jag låtsas: Den här frågan är lite nästan obehagligt privat. Men jag kan erkänna att jag ibland låtsas att jag kan saker jag egentligen inte alls kan, så försöker jag lära mig dem i smyg. Det går så där...
Jag bollar glatt vidare till mina tvenne bloggkollegor Åsa och Carina
Jag kan inte släppa det här med att kunna söka efter böckernas färg! I New Englands School of Laws bibliotekskatalog Portia finns givetvis den möjligheten. Vem ska bli först med denna möjlighet i Svergie?!
Biblioteksbladet uppmärksammar mig på att det brittiska förlaget Dorling Kindersley, en del av Penguin-gruppen lanserar miljövänliga böcker:
"Böckerna har inga skyddsomslag och är tryckta med vegetabiliskt bläck
på återanvänt papper från miljöcertifierad skog. Böckerna trycks i
Europa istället för i Asien - allt för att undvika miljövidriga
flygtransporter."
Bra!
När jag surfade runt hos Penguin UK upptäckte jag att de har hängt med på 2.0-tåget. Way to go Penguin! Kolla bara här:
The Penguin Blog
Penguin Flickr
Twitter/PenguinBooks
Penguin Books - Facebook
Penguin RSS Feeds
Recent Comments